Gudabenådad

Kungar som bestämmer finns i sagoböcker, kungar som inte bestämmer, men fortfarande står över en modern demokrati finns bara i Sverige. Att kungen står över lagen är en aspekt som jag inte riktigt förstår. Han kan omöjligen vara bättre än oss allihopa. Och att kungakronan går i arv, är väl något som strider mot demoraktiska lagar. Folket ska välja, och om folket vill ha mig som kung, så borde jag kunna bli kung. Men nu väljer vi statsminister, och då borde vi låta statsministern flytta in i kungahuset och låta honom ta besluten, fast det kan vi göra efter att ett borgligt parti får makten. Jag tänkte på en grej och sökte upp på internet olika siffror vart alla skattepengar går. 43 % går till bidrag och resten är fördelat i offentliga sektorn. 43% i bidrag?! Det är för mycket. Alldeles för mycket. Dels att kungahuset kostar otroligt mycket pengar. En idé är att skaffa president, det skulle kosta mer, men på långsikt skulle det bli bättre och billigare.

Nu är kungen 60 år gammal, grattis, men går man inte i pension vid 65...?

Visst är det härligt med yttrandsfrihet?


Ikväll gör Xaví comeback. Jag har saknat dig

På återhörelse