Gudabenådad

Jag saknar ord för hur skön den här segern var. Jag vet inte hur jag ska sätta rätt ord. Det var inte underbart, det var inte fantastiskt det var mer än så. Och Ronaldinho. Hur många superlativ kan jag inte sätta på honom? 343? Kanske, vem vet. Att åka till San Siro för att få med sig ett bra resultat är en sak, att åka till San Siro och spela bländande fotboll är en annan. Och att åka till San Siro och vinna med 0-1 är en sak som Barcelona gjorde. Giuly efter en underbar pass av Ronaldinho. Jag förstår inte hur han kan slå såna passningar, ingen i världen kan ju det bara han. Det är skillnaden mellan Ronaldinho och Lampard. Ronaldinho har det där lilla extra.



Gattuso måste sparka ner Ronaldinho för att vinna bollen. Stackars Gattuso han hade det jobbigt ikväll.



Float like a butterfly, sting like a bee.



Edmilson satt som ett plåster på Kaka'.



"Ta hem mig till Barcelona, Ambrosini"



Imorgon ska jag skriva mer seriöst, mindre bilder och mer bländade text.

Vänta en sista bild till alla belacker där ute;




"Gattuso kommer vika ner sig, Kaka' kommer söka sig upp på kanten" Hade jag rätt? Hade jag rätt?


Who is Chelsea? Who is Milan?


På återhörelse